fredag 26 januari 2018

Roliga felsägningar.

Min underbara dotter, som fyller 10 nu i februari, släppte i dagarna en bomb. En "ordbomb". Vi har väl alla någon gång haft ett eller flera ord som vi med fast tro och hängivenhet uttalat på ett sätt som låter helt rätt och riktigt i egna öron men i själva verket är en fatal felsägning.

Mina barn är inga undantag. Jag höll på att bli galen när de inte sa bensin utan krånglade till det med "belsin". Var de hade fått detta ifrån vet jag inte. Jag har aldrig sagt belsin.

Ketchup är ju ett annat roligt ord som för den nykläckta lilla tungvrickaren kan bli övermäktigt. "Kepschus" lever kvar i det Adetoftska hemmet som en påminnelse om att även de numer kaxiga tonåringarna en gång i tiden var riktigt små.

Åter till min "lilla" dotter och hennes otroligt roliga felsägning. "Kyckla". Detta är alltså hennes version av ordet och ganska obehagliga skrattframkallande handlingen "kittla".

Från den tiden hon kunde börja tala och fram till dags datum har hon vandrat runt i tron om att kittla sägs "kyckla". Otroligt kul tycker jag. Det kommer naturligtvis att hånas i både tid och otid för detta. Mest troligt är att jag berättar detta när hon är i tonåren och har kompisar hemma. Det är ju då som farsan är som mest pinsam.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar