Inlägg

Visar inlägg från maj, 2015

En trogen vän har gått ur tiden.

Bild
Ditt liv började inte som en katt av din kaliber förtjänar.
Som liten unge, ännu inte redo att lämna din mamma blev du, tillsammans med din bror, slängd i en container i utkanten av Oslo.
En man hittade er och tillsammans med sin fru så förbarmade de sig över er. Värmde och matade er.

Ni växte till er och min sambo, boende i Oslo vid denna tiden, tyckte att du var det sötaste som gick runt i päls och tog med dig hem.

Efter ca 6 år i Norges huvudstad var det dags att flytta. Lasset gick till Sverige och den lilla staden Vänersborg vid Vänerns södra strand.

Efter ytterligare 2 år träffade jag dig för första gången. Din mattes och mina vägar korsades under sommaren -08. Du accepterade mig ganska omgående, även om röster höjdes om ditt distanstagande mot främmande män.

Våran relation växte sig stark. Vi kunde somna tillsammans i soffan. Du ropade på mig när du ville ut. Du hämtade mig när du var törstig. Att dricka ur vattenskålen på golvet var aldrig din grej. Du ville ha riktigt kallt, …

Att äga situationen är som balsam för själen.

Bild
Japp! Jag är en obotlig "griller".

Mitt intresse för att stå ute i ur och skur, året om har utvecklats till att bli en hobby. Jag kan ägna en hel helg åt att tillaga någon smarrig köttbit som äts upp på "fem röda".
Lika mycket som slutresultatet är viktigt så betyder själva grilltekniken oerhört mycket för mig. Mängden briketter, ventiljusteringar, temperatur och tid.

Jag har nu tre vanliga klotgrillar. En av dessa tre är en liten bärbar "smokey Joe" som är perfekt att ta med på pickniken. De andra två används nästan alltid när jag grillar. En grill är helt enkelt för lite när det vankas kött och massor av tillbehör.

Jag tittar ständigt på nya grillar, tillbehör mm. Jag följer ett stort antal bloggar som delar recept, tips och massor av grillglädje.
Om jag hade haft pengar i överflöd så kan jag tänka mig, utan minsta blink, att köpa en grill som kostar över 15 000.

Det var så den uppkomna diskussionen i lunchrummet uppkom häromdagen.

Jag blev ifrågasatt (…

Duger kameran i Nexus 6?

Bild
I förra veckan kom det en regnskur som hette duga. Jag hörde smattret från dropparna som vräkte sig ner över det kalla plåttaket.
När ovädret dragit förbi och endast lämna den där härliga tystnaden efter sig så gick jag till traversgården. 
Det är en stor gjuten betongplatta, stålslipad och blank som ett nyputsat fönster. Där sker lastning av våra betongväggar som gjuts inne i fabriken. 
Jag har uppmärksammat att det blir en häftig effekt där ute efter ett regn. Vattnet lägger sig stilla och bildar en gigantisk spegel. Nu var det rätt tillfälle att äntligen få knäppa några bilder.
Sagt och gjort. Här ser ni resultatet. Det är taget med en Nexus 6 och redigerat i orginalappen.
Visst duger kameran i N6. Jag är väldigt nöjd och har inget att klaga på.

Borta bra men hemma bäst.

Bild
Då var ordningen återställd. 
Äntligen!
Fixade in Ubuntu på min MacBook Pro. Man saknar inte kon förrän båset är tomt!

Jag kom aldrig riktigt överens med OS X. Kanske gav jag det aldrig riktigt den chans det förtjänade.
Men efter över ett år med Mac och med tanke på hur mycket jag gillar att sitta med datorn så är det skrämmande långa perioder denna fina pjäs har fått ligga orörd inne på kontoret. Lite som en taskig kompis.
Nu har den fått ett nytt liv med Ubuntu och hela skärmen ler åt mig!


Ett nytt kapitel skrivs.

Bild
Då har det hänt. Den smått överviktiga men fantastiska Fredrik Adetoft har skrivit in sig på Motionspalatset här i Vänersborg.
Min annars ack så välformade kropp behöver svarvas om. Jag har sedan länge haft värk i axlar och handleder men nu börjar det ploppa upp lite var stans och det är med stela leder jag jag stiger upp i ottan.

På tisdag ska jag träffa en PT som ska guida mig runt och lägga upp en plan. Vi kan kalla planen "Operation rädda Ade".

Jag strävar inte efter att bli ett knippe muskler som står och spänner tuttarna i krogkön.
Jag vill känna att jag gör något aktivt för att må bra. Både i sinne och kropp. Att kanske stärka lite muskler för att klara av 25 år till i arbetets gruva.

Det är iallafall spännande och jag hoppas att ni följer min resa till ett friskare liv.


Valborg som försvann.

Bild
Med en darrande, nästan viskande röst väcker Liv Maria. Klockan är runt 01:00 och det har blivit fredagen den 1 Maj.

-...Maria... Jag mår illa....

I mitt undermedvetna hör jag detta svagt, som i en dröm, från min tillfälliga sovplats. Soffan!
Jag slocknade där efter att ha hämtat Oskar i Trollhättan där Valborgs festligheter härjade på stadens gator och torg.

På något sätt vaknade jag till, kalla det " en förälders intuition", och rusade för att hämta en hink. Min snabbhet kom allt jämt till korta. Istället för att tömma en hink fick jag gå efter trasa och rengöringsspray.

Maria flyttade sin trötta kropp till soffan. Stackaren försökte få lite sömn innan klockan tänker, likt en galande tupp, väcka henne inför ett pass på ett av stadens alla äldreboenden.

Så värst mycket sömn blev det tyvärr inte så mycket av. Innan klockan hade slagit fem hade Liv rusat in på toaletten 6 gånger och kräkts. Jag måste här berömma hennes agerande. Innan magen vänder sig händer det att en strimm…