Fortsätt till huvudinnehåll

Lång väg hem!

När jag var som mest uppe i all pappersexercis på jobbet så vibrerar det till i fickan. Ett SMS har dimpt ner i den digitala brevlådan. Ett efterlängtat SMS som faktiskt kom en dag tidigare än utlovat.
Jag skiner upp som ett barn på julafton. Lyckan jag känner kan jämföras med en, på grönbete, nyutsläppt ko.
Min telefon har kommit. Den finns för avhämtning på postens utlämningsställe.
Äntligen!
Klockan segar sig igenom resten av dagen.
Det är dags.
Resan mot hemmet har väl sällan varit så efterlängtad.
Efter ett par kilometer kommer jag i fatt en långtradare. Inget konstigt med det. Men det går ovanligt sakta. Hastigheten pendlar mellan 60-70 km/t. Högsta tillåtna hastighet är 80. Jag ser att det ligger två tradare till framför den jag nyss har nosat i röven. Satan. Trafiken är tät. Inga möjligheter till omkörning. Det är bara att falla in i ledet. Kilometer efter kilometer tuffar vi på i sakta gemak. Kön bakom mig växer. Den ringlar sig så långt så att jag knappt kan se slutet. Plötsligt ser jag i en svag vänsterkurva att det ligger en bromskloss framför dom tre långtradarna. Jag borde vara van. Jag kör på denna gudsförgätna sträcka varje arbetsdag tur och retur. Det är vardagsmat att slåss med traktorer, tröskor och fula epor. En och annan pensionär med ett bäst föredatum som gick ut under dom svåra mellankrigsåren lyckas också äntra denna smått kriminella väg. Deras körkort borde, för allas säkerhet endast innehålla behörighet för framförande av rullator. Just idag är det naturligtvis en snigel med keps och rattmuff som ligger i täten av fordonskollonnen.

Mil efter mil fortsätter vi i knappt styrfart. Jag börjar skymta mitt kära Vänersborg.

Broöppning...........

Knogarna vitnar när greppet hårdnar runt ratten. Kan det vara möjligt? Kan verkligen precis allt gå emot en när en av årets höjdpunkter väntar runt hörnet? Kulmen av det ack så nära frispelet nås när båten har passerat. Andningen lugnar ner sig. Pulsen sjunker i takt med broklaffen.
Snart. Snart sitter jag i soffan med min nya telefon.
Framme vid sista rödljuset. Gött! Snart är det våran tur.
Dom sista bilarna passerar och lyckas naturligtvis trassla ihop sig. Ingen krock men dom står mitt i korsningen och tutar. Alla tutar. Jag tutar! Kör för helvete!
Det blir rött. Jag hann inte. Få stå och vänta. IGEN!

Efter den incidenten hände inget mer. Jag hade nog inte klarat mer heller.

Nu sitter jag och grejar med den nya telefonen. Äntligen.

Den som väntar på något gott...........

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Låna och lev, eller spara och dö?

Varför är det så viktigt för vissa att husvagnen är kontant betald? Om 11 år så är min nya vagn också betald. Visserligen inte kontant men jag har slitit och släpat för pengarna lika hårt som den som sparat.
Jag har inte haft möjlighet att spara tusentals kronor varje månad för att kunna köpa den vagnen vi ville ha innan barnen var födda. Det är först nu som ekonomin har stabiliserats och möjligheten finns. Något sent med tanke på att endast två barn bor kvar hemma och en av dem är 17 och måttligt intresserad av att följa med. Men dottern på nio är överförtjust! Hon har en väska packad “stand by” i fall att. Det är så verkligheten ser ut iallafall.
Om jag skulle börja spara pengar till husvagn i detta nu, när den gröna kvisten växer sig allt starkare, så hade ju även min dotter flytt fältet när tiden var inne för att hämta vagnen. Jag hade närmat mig 60 och husbil kanske hade varit ett bättre alternativ. Men då hade jag nog fått spara ett årtionde till och endast mina barnbarn hade fått …

Är vi alla alkoholister?

Det märks att det är helg. För mig är det tröttheten som slår till. Jag är alltid tröttare på fredag eftermiddag än någon annan dag. Piggast är jag naturligtvis på måndag morgon. Jag tillhör ju den lilla skara som verkligen vilar under helgen.
Mina sociala flöden svämmar över av bilder på fulla vinglas, kylskåp fyllda med “fulöl”. Stämningen är hög.

Män postar bilder på tända grillar med fokus på en öppnad burk öl av den importerade sorten. Till denna grillbild finns en text där det beskrivs hur viktig den där ölen är. 

Kvinnor postar bilder där de tillsammans med väninnor håller upp välfyllda vinglas. Även till dessa bilder på kvinnor i yngre medelåldern finns det en text som går ut på att det ska drickas vin och det är det som är viktigt för att verkligen ha kul.

Husvagnsägarna är helt i extas. Äntligen ska de ut på premiärturen till deras favoritcamping. Här hade det kunnat postats vackra vyer på omgivningarna men istället ser vi ett foto inifrån ett skumt förtält. På bordet står en…

Storsnigel has left the building.

Förr eller senare händer det. Barnen växer upp till små vuxna individer som får ta körkort, rösta i riksdagsvalet och förhoppningsvis skaffar de ett jobb efter avslutad skolgång. Många av dessa nya vuxna längtar till att få klara sig på egen hand och skaffar ett eget litet skyffe och där är enligt mig mitt jobb som uppfostrande förälder finito. My job is done! Att som ung vuxen fortsätta att parasitera på sina hårt arbetande föräldrar kan i längden vara ödesdigert för kaxiga, vuxna wannabies som tror sig veta allt om världen bara för att de har stått på ett studentflak som har åkt två varv runt torget. Risken är stor att dessa i sinom tid blir utsparkade.
Storsnigel tillhör de som tog chansen att starta ett eget liv i egen bostad så fort studentmössan hamnade på hatthyllan. En liten stuga på landet med allt som behövs. Ca 15 minuter från stan.
Jag är inte ledsen. Jag är glad för hans skull. Han ligger inte längre i startgroparna. Startskottet har gått och han är mitt inne i loppet.
Sakn…