Fortsätt till huvudinnehåll

En liten flicka lämnar sina nappar.

Slaget är vunnet! Men inte kriget.


Igår kväll hängde Lillsnigel ut dom återstående två, av den en gång fullständigt makalösa samling nappar hon haft i sin ägo dom senaste fyra åren.
Hon och sambon gick ut.
Hand i hand.
Lillsnigel bärandes på en liten prinsesspåse.
Två nappar, båda i olika nyanser av rosa, ligger ensamma längst ner i den lilla påsen.

Dom går och pratar om att bli stor, växa upp och lämna saker bakom sig.
Dom tar varvet runt huset och kommer fram till våran altan.
Vid den nu tomma spaljén, där Klematisen brukar blomma så vackert hänger Lillsnigel upp sin lilla påse och tar ett sista farväl av det som varit hennes trygghet när John Blund knackat försiktigt på hennes små trötta ögon.
Ett sista hejdå till det som varit en tröst när hon varit ledsen.
Samtalet fortsätter när ceremonin är över och den långsamma promenaden tillbaka närmar sig slutet. Hela tiden nickar Lillsnigel förstående och säger -jag är stor tjej nu.
Medans mina älsklingar gick runt huset bytte jag, i skydd av mörkret ut prinsesspåsen mot en annan med lite paket i.
När Lillsnigel kom in gick hon fram till altandörren och tittade ut.
Mörkret gjorde att hon inte såg riktigt men kanske att påsen såg lite konstig ut!
Hon sprang ut och hämtade in den.

Naturligtvis blev hon glad för hopprepet, småkatterna och hårspännen. Napparna fanns inte i hennes tankar då.
Men när vällingen var uppdrucken och det var läggdags kom verkligheten ifatt och bonkade brutalt på den lilla tösen.

-vad har jag gjort!?
-var är mina nappar!?
-jag behöver dom NU!

Stackars Lillsnigel somnade gråtandes.
Phu! Vi vann det slaget.
I morse var hon mäkta stolt att hon har sovit utan napp minsann!
Vi får se om hon orkar mobilisera krafter ikväll för ett nytt slag.
Detta kriget tänker vi vinna!

Kommentarer

  1. Farmors duktiga lillsnigel! Det måste ha kännts för henne att lämna det käraste hon hade. Det kommer att gå bra! Hon e duktig!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Låna och lev, eller spara och dö?

Varför är det så viktigt för vissa att husvagnen är kontant betald? Om 11 år så är min nya vagn också betald. Visserligen inte kontant men jag har slitit och släpat för pengarna lika hårt som den som sparat.
Jag har inte haft möjlighet att spara tusentals kronor varje månad för att kunna köpa den vagnen vi ville ha innan barnen var födda. Det är först nu som ekonomin har stabiliserats och möjligheten finns. Något sent med tanke på att endast två barn bor kvar hemma och en av dem är 17 och måttligt intresserad av att följa med. Men dottern på nio är överförtjust! Hon har en väska packad “stand by” i fall att. Det är så verkligheten ser ut iallafall.
Om jag skulle börja spara pengar till husvagn i detta nu, när den gröna kvisten växer sig allt starkare, så hade ju även min dotter flytt fältet när tiden var inne för att hämta vagnen. Jag hade närmat mig 60 och husbil kanske hade varit ett bättre alternativ. Men då hade jag nog fått spara ett årtionde till och endast mina barnbarn hade fått …

Är vi alla alkoholister?

Det märks att det är helg. För mig är det tröttheten som slår till. Jag är alltid tröttare på fredag eftermiddag än någon annan dag. Piggast är jag naturligtvis på måndag morgon. Jag tillhör ju den lilla skara som verkligen vilar under helgen.
Mina sociala flöden svämmar över av bilder på fulla vinglas, kylskåp fyllda med “fulöl”. Stämningen är hög.

Män postar bilder på tända grillar med fokus på en öppnad burk öl av den importerade sorten. Till denna grillbild finns en text där det beskrivs hur viktig den där ölen är. 

Kvinnor postar bilder där de tillsammans med väninnor håller upp välfyllda vinglas. Även till dessa bilder på kvinnor i yngre medelåldern finns det en text som går ut på att det ska drickas vin och det är det som är viktigt för att verkligen ha kul.

Husvagnsägarna är helt i extas. Äntligen ska de ut på premiärturen till deras favoritcamping. Här hade det kunnat postats vackra vyer på omgivningarna men istället ser vi ett foto inifrån ett skumt förtält. På bordet står en…

Storsnigel has left the building.

Förr eller senare händer det. Barnen växer upp till små vuxna individer som får ta körkort, rösta i riksdagsvalet och förhoppningsvis skaffar de ett jobb efter avslutad skolgång. Många av dessa nya vuxna längtar till att få klara sig på egen hand och skaffar ett eget litet skyffe och där är enligt mig mitt jobb som uppfostrande förälder finito. My job is done! Att som ung vuxen fortsätta att parasitera på sina hårt arbetande föräldrar kan i längden vara ödesdigert för kaxiga, vuxna wannabies som tror sig veta allt om världen bara för att de har stått på ett studentflak som har åkt två varv runt torget. Risken är stor att dessa i sinom tid blir utsparkade.
Storsnigel tillhör de som tog chansen att starta ett eget liv i egen bostad så fort studentmössan hamnade på hatthyllan. En liten stuga på landet med allt som behövs. Ca 15 minuter från stan.
Jag är inte ledsen. Jag är glad för hans skull. Han ligger inte längre i startgroparna. Startskottet har gått och han är mitt inne i loppet.
Sakn…